Machina libera

Sunday, January 22, 2006

Nu får det vara nog

EFF har grävt lite om vad RIAA och MPAA sysslar med. Enligt EFF vill de ha lagar som i praktiken förbjuder alla nya föremål som ger användaren möjlighet till annat än "costumary historical use". Okej, man kan vara för upphovsrätt. Men det finns gräns för hur sjuk upphovsrättslagstiftningen får vara, och det måste man inse även om man inte håller med mig om upphovsrätt. Det här förslaget ligger på den sida av gränsen som är märkt med en skylt på vilken det står "Idiotiskt skitförslag som måste köras ner i en dokumentförstörare och förpassas till en brinnande sophög".

Vad jag förstår innebär RIAA och MPAAs förslag att man totalt fryser teknisk utveckling. Du får göra vad du får göra idag, men inte mer. Punkt slut. EFF skriver att om lagen hade funnits på sjuttiotalet, så hade videospelare varit olagliga. Nya uppfinningar måste granskas av myndigheterna. Förslaget påminner om lagstiftning om broadcast flag - att alla tv-mottagare måste respektera en DRM-flagga som anger vad man får och inte får göra med sändningen... Det är så man mår riktigt illa. DVD-spelare med uppspelning i slow-motion? Glöm det. DVD-spelare med time-shift, tekniken att se och spela in ett program samtidigt? Glöm det. Något annat innovativt och nyskapande som ändrar på våra medievanor? Glöm det.

Bra för utvecklingen, ha! Ge kartellorganisationer monopolprivilegier, lägg till korrumperade politiker, och det finns ingen gräns för hur långt de kan gå för att skydda sina särintressen. Vi behöver inte en starkare upphovsrätt som förbjuder all teknisk utveckling, vi behöver en kraftigt försvagad upphovsrätt. USAs upphovsrätt varade från början i fjorton år, och kunde förlängas med en till period på fjorton år. Idag sträcker upphovsrätten sig sjuttio år efter upphovsmannes död, i USA nittiofem år därefter. Om det funkade för 230 år sedan, varför kan det inte funka idag? Speciellt eftersom det idag är mycket lättare att få spridning för sitt verk.

Ingen kan på fullt allvar hävda att det är nödvändigt med så lång upphovsrätt för att kreativt arbete ska ske. Och om man försöker argumentera att immaterialrätt är äganderätt hamnar man i en återvändsgränd. Intar man den positionen säger man att intellektuell "egendom" är likvärdig med fysisk egendom (Rand, till exempel). Varför gäller då äganderätten för evigt (arv), medan så inte är fallet för upphovsrätt och patent? Jag citerar Against Intellectual Property:
No one can seriously maintain that nineteen years for a patent is too short, and twenty-one years too long, any more than the current price for a gallon of milk can be objectively classified as too low or too high.
Thus, one problem with the natural-rights approach to validating IP is that it necessarily involves arbitrary distinctions with respect to what classes of creations deserve protection, and concerning the length of the term of the protection.

Länktips: En tråd om just Against Intellectual Property, på Free Talk Lives forum. Jag har tidigare nämnt FTL och immaterialrätt.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home